Detta Àr en uppföljning av utbildningen i Psykodynamisk Affektfokuserad Korttidsterapi som gavs pÄ psykoterapeutprogrammet med psykodynamisk inriktning 2004 -2007. Syftet Àr att följa upp om PAK fortfarande upplevs angelÀget och om utbildningen har pÄverkat arbetet och rollen som psykoterapeut. Detta har gjorts via en enkÀt och intervjuer. Studien visar att PAK haft ett tydligt inflytande pÄ arbetet och synen pÄ rollen som psykoterapeut för de flesta av de intervjuade och att det finns en upplevelse av engagemang och vitalisering hos terapeuterna. En ansats till att fÄ en bild av vad som Àr attraktivt i förhÄllningssÀttet görs och det förs en diskussion kring detta.

Syftet med uppsatsen var att följa upp den korttidsterapi som bedrivs vid barn och ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund samt undersöka om en till tvĂ„ samtal, utifrĂ„n ett systemiskt förhĂ„llningssĂ€tt och till utvalda familjer, kan ge goda upplevda behandlingsresultat och nöjda klienter. Metoden som anvĂ€ndes var telefonintervjuer med 21 förĂ€ldrar till 20 barn som genomgĂ„tt korttidsterapi vid BUP Östersund. Intervjuguiden var halvstrukturerad och undersökningsdesignen Ă€r dĂ€rmed baserad pĂ„ insamling av frĂ€mst kvantitativ data med viss kvalitativ ansats. Resultatet av uppsatsen visar att behandlingen kan ge goda upplevda resultat och nöjda familjer. Hos majoriteten av barnen hade problemen minskat/försvunnit och de flesta har inte behövt söka hjĂ€lp igen.

Psykodynamisk korttidsterapi för barn Àr eftersatt i Sverige gÀllande metodutveckling och spridning. Föreliggande uppsats Àr en pilotstudie inför ett metodutvecklingsprojekt vid Ericastiftelsen i Stockholm. Studien har en kvalitativ ansats och syftar till att via intervjuer undersöka förÀldrars och terapeuters erfarenheter och upplevelser av psykodynamisk korttidsterapi i fyra barnterapier med parallell förÀldrakontakt. Resultaten visar att terapeuter och förÀldrar har övervÀgande positiva erfarenheter av metoden. Terapeuterna upplever ett stÀrkt engagemang jÀmfört med lÄngtidsterapi, tack vare tidsbegrÀnsningen och det aktivare förhÄllningssÀttet.

Parallellt förÀldraarbete anses vara en viktig del av barnterapi. MÄnga forskare menar att det ÀndÄ saknas tydliga modeller för förÀldraarbete. Föreliggande uppsats med kvalitativ ansats, syftar till att studera förÀldraarbete parallellt med korttidsterapi för barn, utifrÄn förÀldrars och terapeuters perspektiv. Intervjuer med förÀldrar, och terapeuters sessionsvisa processdagböcker, har varit underlag för analysarbetet. Resultaten tyder pÄ att förÀldrarna har övervÀgande positiva erfarenheter av behandlingsmetoden.

Uppsatsen inleds med en beskrivning av Familjebaserad korttidsterapi sÄsom den bedrivs vid Barn- och ungdomspsykiatrimottagningarna i Falun resp Sundsvall/HÀrnösand, dÀr författarna sjÀlva Àr verksamma. Modellen innehÄller en sÀrskild struktur med urvalsprocess utifrÄn sÀrskilda kriterier och 1-2 samtal som Àr tvÄ timmar inkl paus. Ett salutogent synsÀtt genomsyrar denna familjeterapeutiska modell, dÀr det ocksÄ ingÄr reflektioner för terapeuter och med familj. Ramarna och de olika momenten i behandlingen syftar till att starta och optimera en förÀndringsprocess som familjerna sjÀlva kan arbeta vidare med. Studien syftar till att fÄ en fördjupad beskrivning av modellen samt nÀrmare undersöka hur de verksamma terapeuterna i Falun och Sundsvall/HÀrnösand tÀnker att de pÄverkas av att arbeta med denna modell och vad de tÀnker att de sjÀlva bidrar med som Àr verksamt. Som metod valdes en form av semistrukturerad intervju, s k fokusgruppintervju.

Bakgrund: AD/HD innebÀr en funktionsnedsÀttning med kÀrnsymptom som ouppmÀrksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Personer med AD/HD har ocksÄ ofta problem med kÀnsloreglering. Intensiv dynamisk korttidsterapi (ISTDP) syftar till att hjÀlpa patienter till ökad förmÄga att uppleva komplexa kÀnslor genom att medvetandegöra dem. Terapiformens utgÄngspunkt Àr att mÄnga patienters problem skapas av kÀnslomÀssigt undvikande och den betonar vÀrdet av upplevelse av kÀnslor i terapirummet.Studien syftade till att undersöka effekten av ISTDP pÄ symtomen hos patienter med AD/HD som ett komplement till sedvanlig medicinbehandling. FrÄgan var om behandling riktad mot kÀnsloreglering pÄverkar den globala symptombilden för personer med AD/HD.Metod: Studien Àr en naturalistisk pilotstudie med sex patienter som fick 10 sessioners behandling med ISTDP.

I föreliggande studie utforskades möjliga effekter av en individuell korttidsbehandling med Acceptance and Commitment Therapy (ACT) pÄ individer med migrÀn. TvÄ personer med mÄngÄrig migrÀndiagnos behandlades under 4 sessioner. Designen var av fallstudie-typ med förmÀtning, eftermÀtning och uppföljning. Behandlingen utvÀrderades med livskvalitetsformulÀret QOLI, dagboksskattningar och intervju.Efter behandlingen har skattningar av migrÀn minskat hos en av deltagarna och ökat hos den andra. Skattningar av livskvalitet har vid uppföljningen ökat för bÄda deltagarna.

Postpartumdepression Àr den vanligaste psykiska störningen efter förlossning och den drabbaromkring 13 % av alla kvinnor som föder barn. Majoriteten av dessa depressioner Àr av lÀttareslag och lÀker ut spontant inom 3-6 mÄnader. Kronisk depression hos nyblivna mammor kanstöra det viktiga samspelet mellan mor och barn. Forskning om hjÀrnan pekar pÄ vikten av dettidiga samspelet för spÀdbarnets kÀnslomÀssiga utveckling pÄ lÄng sikt. Det Àr sÄledes viktigtatt upptÀcka och behandla depression efter förlossning.

ÖREBRO UNIVERSITETInstitutionen för beteende-, social- och rĂ€ttsvetenskapC-uppsats i socialt arbete, 41-60pVĂ„ren 2006Coaching av arbetslösaEn kvalitativ studie om coachinggrupper pĂ„ ArbetsförmedlingenFörfattare: Maria JohanssonSammanfattningStudiens syfte var att utvĂ€rdera de coachinggrupper som bedrivs pĂ„ Arbetsförmedlingarna i tvĂ„ mindre orter i Mellansverige. Det som jag ville undersöka var om coaching pĂ„ Arbetsförmedlingen Ă€r en effektiv metod för att fĂ„ ut arbetslösa pĂ„ arbetsmarknaden.Metoden som anvĂ€ndes var kvalitativ och det empiriska materialet inhĂ€mtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fem respondenter, tre deltagare och tvĂ„ coachingledare. Resultatet analyseras med hjĂ€lp av tidigare forskning och begreppen coaching, lösningsfokuserad korttidsterapi, skam, empowerment och konstruktivism.Resultaten visade att tvĂ„ av tre deltagare Ă€r mycket positiva till att ha deltagit i coachingrupperna. Ingen av respondenterna har Ă€nnu fĂ„tt arbete, men alla har fĂ„tt nya idĂ©er och motivation att fĂ„ ett arbete.

Olika försök med psykologer och kuratorer pÄ vÄrdcentraler har startats runt om i Sverige. UtvÀrderingar genomförda i samband med samtalsbehandlingar har visat genomgÄende goda resultat. Syftet med aktuell utvÀrdering var att undersöka betydelsen av behandlingen ett till tvÄ Är efter avslut. UtifrÄn patientperspektiv erhölls genom enkÀt (n=68) förstÄelse av vad som karaktÀriserar patientgruppen, samtalsbehandlingens innehÄll och dess effekter. Patienter rapporterade stöd av behandlingen och att de hade kommit tillrÀtta med problem inom hÀlsa, relationer, arbetsliv och fritid.

Vi lever idag i ett samhÀlle dÀr goda prestationer Àr viktiga eftersom de utgör hur andra individer uppmÀrksammar oss, vilket Àr avgörande för att kÀnna sig accepterad. Samtidigt stÀlls det höga krav pÄ att kunna föra sig inom olika sociala interaktioner och framstÄ som en social individ med en tillhörighet. Det Àr nÄgot som Àr sÀrskilt pÄtagligt för barn och ungdomar eftersom de befinner sig i en utvecklingsperiod dÀr relationen till sin omgivning spelar en betydande roll. Detta Àr nÄgot som inte alla individer klarar av vilket kan resultera i att dem utvecklar social fobi som Àr vanligt i dagens samhÀlle och som kan medföra olika svÄrigheter om man inte fÄr behandling. Syftet med studien Àr att se pÄ vilket sÀtt terapeuter inom kognitiv beteendeterapi samt lösningsfokuserad korttidsterapis syn pÄ social fobi hos barn och ungdomar under 18 Är pÄverkar deras behandlingsarbete med dessa individer.

This thesis presents an analysis of a conversation between a therapist and her client. Through a study of the conversation's topics and structure I have been able to draw conclusions on how the therapist governs and steers the session. With the use of certain tools, such as introductions of topics, invitations, paraphrasing and explorative questions, the therapist presents the frames of the conversation. At the same time, though, she invites the client to state her point of view and correct the views imposed on her through, for example, formulations from the therapist. I in my study I have used the methods of Conversational Anlaysis (CA) com-bined with quantitative methods such as calculating the frequency of a phenomenon.Throughout the thesis I have compared my results with the results presented by Ulla Melander Marttala in her dissertation Content and perspective in doctor-patient conversa-tions.

Denna uppsats Ă€r en utvĂ€rdering av en metod dĂ€r socialtjĂ€nsten i Haninge kommun arbetar behandlande med familj- och skolsystemet. Behandlingsformen kallas korttidsbehandling och följer en manual som behandlare skapat utifrĂ„n inspiration av Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund. Metoden Ă€r inte tidigare utvĂ€rderad.En kvalitativ studie genomfördes med fyra förĂ€ldragrupper och respektive fyra skolpersonalgrupper som deltagit efter en relativt kort prövotid av metoden. Det övergripande syftet med studien var dĂ€rför att fĂ„ en ökad förstĂ„else för vilken betydelse korttidsbehandlingen har för familj respektive skolpersonal.I intervjuerna beskrivs att processen under behandlingen pĂ„minner om nĂ€tverksspiralen i nĂ€tverksterapi. I boken NĂ€tverksterapi beskriver Svedhem nĂ€tverksspiralen.

NÀr det gÀller vuxna patienter, visar studier att Davanloos Intensiv dynamisk korttidsterapi(ISTDP) Àr evidensbaserad och effektiv vid flera sjukdomstillstÄnd. Medan det finns fÄ bevisvarken för eller emot tillÀmpningen av ISTDP pÄ barn och ungdomar, har en artikel skriven avLinda Gilbert (2004) fÄtt författaren till föreliggande litteraturstudie att tro att det inte finns ettbÀttre val Àn att börja forska om tillÀmpningen av ISTDP tekniker pÄ barn och ungdomar ochför att visa hur dessa tekniker skiljer sig frÄn dem som anvÀnds med vuxna. Dennalitteraturstudie Àr ett teoretiskt förslag för att anvÀnda ISTDP med fokus pÄmentaliseringsteorin inom ramen för BUP. NÀr det gÀller KBT leder internationellaforskningsresultat till nödvÀndigheten att fÀsta blicken pÄ andra evidensbaserade metoderocksÄ nÀr det gÀller behandlingar för barn och ungdomar med psykiska och psykosocialaproblem. Davanloos ISTDP Àr en sÄdan evidensbaserad metod.